< link link link >

    Även om gallret har negativ förspänning, kan gallerkretsen bli strömförande av flera orsaker:

a)		Gallret infångar snabba elektroner, som förmår övervinna repulsionen. Strömmen är positiv d.v.s. riktad till gallret och vi betecknar den här ig00 i egenskap av elektronström. Denna ström är givetvis ingenting annat än vår redan i diodsammanhang börda begynnelseström.
b)		Ett rör har alltid ofullkomligt vakuum d.v.s. kvarvarande gasatomer finns i rörkolven. Om en snabb elektron kolliderar med en dylik gasatom, kan en eller flera av gasatomens banelektroner bli bortskjutna och den kvarvarande atomresten utgör en positiv jon, som då går till en negativt förspänd elektrod, i detta fall gallret. Vi får en negativ gallerström; strömmen är riktad från gallret och vi betecknar den här ig0j i egenskap av jonström.
c)		Isolationsfel i röret, t.ex. en avledning mellan anod och galler i sockeln eller genom fukt på kolven. Eftersom gallret som regel har den lägsta elektrodpotentialen blir även denna ström riktad från gallret i yttre kretsen.
d)		Termisk emission från gallret på grund av gallrets uppvärmning av annan elektrod (oftast katoden, som ju befinner sig i gallrets omedelbara närhet), speciellt om katodstoft avsatt sig på gallret. Även denna typ av gallerström är i yttre kretsen riktad från gallret.

    Gallerström av typ a kan, som vi sett i andra sammanhang, oftast försummas, om u_g0 <= -1 volt. Gallerström av typ b - d förorsakar en positiv tillsatsspänning hos gallret, se fig. C2.13, varigenom gallerförspänningen kan förskjutas på ett icke önsvärt sätt.

Fig. C2.13	Fig. C2.14

    Man kan normalt räkna med att jonströmmen  vid föreskriven anod- och gallerlikspänning. Om man tillåter en gallerspänningsförskjutning av högst 0,1 V, får sålunda gallerresistansen R_g ej ha ett värde, som är större än 1 MΩ. För många rör kan dock större värden tillåtas. I fall där extremt höga R_g-värden är önskvärda tillgriper man s.k. elektrometerrör, vilka tack vare speciell konstruktion kan ha gallerström i storleksordningen 10^-14 A.

    Vid ofullständigt vakuum är jonströmmen till gallret proportionell mot antalet gasatomer (trycket) och mot antalet närvarande primära projektiler (anodströmmen). Kvoten mellan jonströmmen till gallret och anodströmmen är därför ett mått på rörets vakuum (vakumfaktorn). I själva verket användes detta förhållande för bestämmning av mycket låga tryck. Man använder då en speciell triod med positivt galler och negativ anod. Anodströmmen (här jonströmmen) uppmätes vid ett specificerat värde på gallerströmmen (här elektronströmmen). Anodströmmen är därvid proportionell mot trycket i röret, och ett anodströmsinstrument kan graderas i gastryck.

    Den resulterande gallerströmmen har i normala fall ett förlopp enligt fig. C2.14 varav vi ser, att gallerströmmen blir exakt noll i en punkt, där elektron- och jonströmmarnas belopp är lika stora. Vi ser även, att vi har ett område, där di_g0/du_g0 < 0 (negativ växelresistans), vilket i förstärkare m.fl. apparater kan bidraga till instabilitet.

link >