Tetrodens och pentodens småsignalparametrar definieras i analogi med triodens d.v.s. vi har
 |
C3.5 |
Samma resonemang, som genomfördes för trioden, leder omedelbart till sambandt
 |
C3.6 |
Det bör dock påpekas, att μ i detta fall ej har något väsentligt att göra med det katodströmskontrollerande genomgreppet Dsg. Något samband i likhet med C2.18 (sid. C2.12) existerar alltså ej.
Ytterligare småsignalparametrar kan dock definieras. Sålunda definieras inre resistansen mot skärmgallerspänningsändringar som
 |
|
Ris och ytterligare parametrar (som fabrikanten i vissa fall med hänsyn till rörets användning uppger) har vi emellertid mera sällan behov av och återkommer till denna fråga, endast om vi i något speciellt fall har behov därav. S och Ri är pentodens normala småsignalparametrar.
En inspektion av rördiagrammen visar, att såväl tetroden som pentoden i större delen av karaktäristikområdet har väsentligt större Ri än trioden. Tetroden har dessutom ett område med negativ inre reistans (se fig. C3.7). Brantheten S bestämmes i huvudsak av katodens och styrgallrets utförande och inbördes avstånd och har i allmänhet ungefär samma värden som i en triod. Enligt C3.6 bör då normalt μ vara avsevärt större än triodens.
Småsignalparametrarna kan grafiskt bestämmas ur rördiagrammen på samma sätt som i triodfallet. På grund av rörkurvernas form är det dock ofta svårt att grafiskt bestämma μ och Ri med någon större grad av noggrannhet. Det är speciellt för tonfrekvens- och radiofrekvensförstärkarpentoder vi har behov av småsignalparametrarna. För dylika rör brukar dock fabrikanten uppge parametervärden för ett flertal normala vilopunkter. I många fall publicerar ha för övrigt kompletta förstärkarscheman med all erforderliga data.
link >