< link link link >

    I det föregående har vi berört begreppet reflexion. Vi skall i detta avsnitt något närmare analysera detta begrepp och väljer att studera en ledning i fjärrändan belastad med den komplexa impedansen Z2 i enlighet med fig. J1.20.


U2 = Z2 I2


Fig. J1.20


    Enligt J1.66 och J1.67 gäller, att


J1.90

J1.91

    Vi spaltar upp Ux i framgående och reflekterad våg genom att övergå från hyperboliska funktioner till exponentialfunktioner. Ur J1.90 erhålles




    Vi bryter ut I2 och får, eftersom U2 = Z2 I2


J1.92


    Observera, att eγd-termen representerar den framgående vågen, då ledningsvariabeln är d. Detta framgår kanske enklast av att e-γd-termen blir noll, då ledningen är anpassad, d.v.s. Z2 = Z0.

    Vi inför UF och UR som beteckning för komplex framgående spänningsvåg respektive komplex reflekterad spänningsvåg.


J1.93

J1.94

    Kvoten UR/UF i ett visst plan d betecknar vi ρud, som vi benämer komplexa reflexionsfaktorn för spänning i planet d. Vi har alltså


J1.95

där vi infört


J1.96

     ρu är alltså komplexa reflextionsfaktorn för spänning vid belastningen.

    Slutligen sätter vi


J1.97

J1.98

    Om ekvation J1.91 spaltas upp i framgående och reflekterad våg i analogi med räkningen ovan, finner man, att


J1.99

eller, som väntat


J1.100

där    IF =  UF/Z0 = komplex framgående strömvåg och
          IR = -UR/Z0 = komplex reflekterad strömvåg.

    Vi definierar komplexa reflexionsfaktorn för ström i planet d som


J1.101

    Vidare är


J1.102

    ρi är komplexa reflexionsfaktorn för ström vid belastningen.

    Man observerar speciellt följande fyra fall, nämligen

a) ρu = 0 och ρi = 0 för Z2 = Z0      
b) ρu = -1 och ρi = +1 för Z2 = 0    

c) ρu = +1 och ρi = -1 för Z2 = ∞   

d) ∣ρu∣ = 1 och ∣ρi∣ = 1 för Z2 = jX2


    I fall a är ρu = ρi = 0, vilket innebär, att vi ej har någon reflekterad våg, något som vi redan konstaterat i annat sammanhang.

    I fallen b, c och d är ∣ρu∣ = ∣ρi∣ = 1, d.v.s. framgående och reflekterad våg har vid belastningen samma såväl spännings- som strömamplitud, vilket bör vara självklart, eftersom ingen effekt förbrukas i belastningen i dessa fall; den framgående vågens effekt måste återföras av den återgående vågen

    Att i fallet b (kortsluten fjärrända) ρu = -1 betyder, att den reflekterade spänningsvågen vid belastningen ligger 180° ur fas med den framgående, vilket är nödvändigt, eftersom summaspänningen (spänningen över kortslutningen) skall vara noll. Att ρi = +1 i detta fall kan vi även förstå, eftersom en fasomkastning (180°) av såväl spänning som ström ej skulle ändrat den mot kortslutningen infallande vågens gångriktning. Total strömamplitud genom kortslutningen blir sålunda dubbelt så stor som den framgående vågens strömamplitud vid kortslutningen.

Övning: Tänk igenom fallet c på analogt sätt

    I fall d slutligen blir ∣ρu∣ = ∣ρi∣ = 1, eftersom ingen effekt förbrukas i belastningen. Däremot introducerar reaktansen X2 en fasvridning mellan fram- och återgående våg.


link >