 
Karl Olsson och Ada Lindström Verklighetens
Kal och Ada hette Karl Alfred Olsson, född 1/3 1885 i Stillestorp i
Lundby församling, och Ada Konstantia Lindström, född 25/8 1885 i Haga
församling. De träffades då Adas familj flyttade till Stillestorp på
Hisingen, där de hyrde en lägenhet av Karls pappa Pontus Olsson.
Uppgifter gör gällande att lägenheten fanns på Korpbergsgatan precis
nedanför Ättestupan vid Ramberget. Kvarteret revs 1982 efter en brand
och gatan består idag endast av en liten bit asfalt som minner om var
husen en gång stod. Karl blev god vän med
Adas äldre bror Gustav Lindström och han började även tidigt sällskapa
med Ada. Paret var aktivt i dåtidens föreningsliv; år 1906 blev de
medlemmar i IOGT-logen Kvillebäckens Stjärna, och båda kom att uppträda i
revyer i logens föreningslokal "Lådan" som låg på Kvillegatan alldeles
vid Kvillebäcken. Paret gifte sig 1909 och fick två söner födda 1913 och
1915. De här uppgifterna kommer från
författaren Björn Ljungqvist som på 1970-talet tillsammans med
journalisten Sven Schånberg på Göteborgs Posten kartlade parets liv.
Historien avslöjades därefter i Schånbergs spalt Tala ve Kal. Gustav
Lindström var Björn Ljungqvist morfar och det är han som är källan till
det mesta vi idag vet om förebilderna till Göteborgs ikoner Kal och Ada.
Ljungqvist berättar också att Karls inställning till dryckenskap
ändrades efter en Köpenhamnsresa då frestelsen blev för stor, men han
poängterar att paret levde ett respektabelt liv och hade ett rikt
umgänge. Revyerna avhandlade allt från
föreningslokalen Lådans brister (den fylldes av vatten då Kvillebäcken
svämmade över) till suspekta vakter på Hisingsbron - ofta var udden
riktad uppåt mot auktoriteter och samhällets toppar. En historia som
ofta återberättas är när Karl offentligt uttalar sig om stadens
styresmän: "De som är bra av dem kan jag räkna på ena handens tre
fingrar" (två av fingrarna hade sågats av vid en arbetsplatsolycka). Orsaken
till att de blev förebilderna till alla Kal och Ada-historier går nog
att finna i att de syntes på estraderna och att de tycks ha varit
slagfärdiga på göteborgskt vis. Ada dog 1963 och Karl 1971, båda ligger
begravda på Lundby kyrkogård |